Utställning igen

I lördags var det dags igen. Utställning i Vänersborg denna gången.

Vi har tränat och tränat. Jag har varit tvungen att stå jättelänge och ha hemskkopplet på mig. Det som jag inte kommer ner i diket med.

Vi gick upp tidigt på morgonen. Det var sol. Tur var väl det för vi var ute hela tiden. Det var massor med hundar, 1000 stycken, men vi dansk-svenska var bara 37 eller nåt.

Domaren hade hatt. Det var bra för då såg man var han var.

Jag hittade massor med hundar som jag hellre hade busat runt med än att gå fint i ringen. När det var min tur så ville jag som vanligt inte. Hattmannen tyckte jag var bråkig och försökte få bort mig direkt genom att mäta mig. Han trodde jag hade ätit för mycket och blivit för stor. Men tji fick han. Jag äter ju nästan aldrig så stor var jag inte.
Jag gick faktiskt på alla fyra minst flera meter, men det hjälpte inte. Ögonen var för ljusa. Konstigt vad jag ändrar mig.
När inget annat funkade så försökte han hjälpa mig att rymma. Han fixade av mig kopplet, men jag gick bara till närmsta kompisen så Mamsen kunde få tag på mig. Man vill ju inte att hon ska få värmeslag och svimma.

Han som hjälpte domaren kom direkt från sin träning. Han hade bordtennisrack runt halsen, ett rött och ett blått. Det blåa visade han när han såg mig. Det var inte bra. Mamsen förstod som vanligt inte vad som hände.

Det var roligare när allt var klart. Då fick jag hälsa på flera hundar. Vilka brudar!!! Borstade och puffade.